welcome to my life

jag känner mig så fruktansvärt sårad.
av den personen jag litade mest på.
hur kunde han?


jag känner mig äcklig.
och smutsig.
jag vill bara duscha.
jag mår illa när jag tänker på att han har rört vid mig med samma händer som han rört någon annan.
samtidigt.
jag blir äcklad när jag tänker på det.

det värsta är lögnerna.
lögnerna rakt i ansiktet på mig.
under flera månaders tid.


personen jag en gång kände finns inte mer.
personen jag är kär i är inte samma person jag tillbringat det senaste halvåret med.

det här trodde jag aldrig.
att jag inte ens var värd sanningen.
inte ens när jag bad om den.
inte ens då kunde han säga sanningen.
förbannat fegt.

jag är inte ens värd att bli respekterad.
i alla fall inte i hans ögon.
för då skulle han inte ha gjort som han gjort.


det var jobbigt förut.
men det är hundra gånger värre nu.
känner mig otroligt grundlurad.
blåögd och naiv.
varför litade jag inte mer på min magkänsla?
inte för att det spelar någon roll, såhär i efterhand.
men ändå.


jag är så ledsen.
så sårad.
tårarna bara rinner.
och det finns inget som kan stoppa dem....