Helvete.

Okej.
Det blev varken prommo eller springtur.
Himlen öppnade sig och jag kände att jag inte riktigt orkade. Typiskt.

Och jag har sån jävla ångest.
Destruktiva beteendet fick mig återigen i sitt järngrepp och får mig att må så dåligt.
Helvete.

Jag vet varken ut eller in.
Måste. Försöka. Andas.



Later.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback