Back from the woods.
Midsommarafton 2009 är nu över och förbi.
Jag är väldigt nöjd över mitt firande - en vindstilla sjö, en brasa, en vän, en Lars och ett samtal som aldrig tar slut.
Lite öl och snus på det samt sill och potatissallad sammanfattar det hela.
När skogen åter började vakna till liv kröp vi ner i våra sovsäckar framför den falnande elden. Där fick vi dock inte ligga så länge innan himlen öppnade sig och det började regna. Som tur var fanns det ett vindskydd. Senare upptäcktes att vi sovit under ett getingbo. Men vi överlevde ändå. Om än något mygg- och knottbitna.
Spontant känner jag bara återigen att skogen är så jävla bra.
Jag trivs där och känner lättare den där inre ron och lyckan som jag letar febrilt över varje dag, men inte lyckas hitta.
Även om jag nu inte har hittat några lösningar och svar efter en natt, så har jag ändå fått perspektiv. Kanske är det så att jag letar på fel ställe. Frågan är vad det är jag vill, men inte kan gråta över? För tydligen så är det inget av det uppenbara.
Jag drar snart ut i skogen igen. Till friheten, till lugnet och friden.
Jag vill vara där jag mår bra och där mina frågor har större möjlighet till att få svar.
Ge mig mer skog.
Later.