Nu kommer de....

.....tårarna.

De bara rinner och rinner. Och jag vet inte varför. Fast samtidigt så vet jag varför.

Det är mycket som bekymmrar mig.
Dessutom saknar jag. Jag saknar som fan....

Men tårarna rinner också för det underbara och fina i mitt liv.

Jag vill krypa ner under mitt täcke och glömma allt för en stund.
Och det är precis vad jag ska göra.
Mest av allt ska jag glömma dumma magen och äta sådant som gör att det känns lite lite lite bättre för stunden. Att ångesten kommer krypandes sen, det struntar jag i. För jag orkar faktiskt inte bry mig just nu.


Later.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback